вторник, 29 декабря 2015 г.

Retrogardismen är en konst- och litteraturinriktning som i Skandinavien inspirerats av de skånska poeterna Clemens Altgård och Håkan Sandell som skrev stridsskriften och poetiken Om retrogardism (1995) (svenska); I Danmark presenterades och översattes avsnitt av Om retrogardism av Fredrik Stjernfelt i tidskriften Kritik, i Norge presenterade Cathrine Grøndahl boken i Morgenbladet. Bokens två essäer hävdade en dynamisk "nytraditionell" diktkonst under devisen tradition är förnyelse. En mening ur Om retrogardism som ofta citerats i media är Clemens Altgårds: "Retrogardismen [...] strävar efter återupprättande av förlorade sammanhang och återupplivandet av förbrukade språksystem."
Begreppet retrogardism användes ursprungligen av det slovenska konstnärskollektivet Neue Slowenische Kunst (NSK), en rörelse som har vissa gemensamma drag med den skandinaviska linjen.
Retrogardismen saknar manifest, men kan ändå sägas präglas av nyromantik och en uppvärdering av traditionella tekniker och verkningsmedel inom såväl litteratur, arkitektur, konst som musik. Retrogardism kan på det viset ses som avantgardismens motsats.

суббота, 26 декабря 2015 г.


Den svenska Texten till julsången Stilla Natt är skriven av Carl Oscar Mannström.
Stilla natt, heliga natt!
Allt är frid. Stjärnan blid
Skiner på barnet i stallets strå
Och de vakande fromma två.
Kristus till jorden är kommen.
Oss är en frälsare född.
Stora stund, heliga stund!
Änglars här slår sin rund
Kring de vaktande herdars hjord,
Rymden ljuder av glädjens ord.
Kristus till jorden är kommen,
Eder är frälsaren född.
Stilla natt, heliga natt!
Mörkret flyr, dagen gryr.
Räddningstimman för världen slår,
Nu begynner vårt jubelår.
Kristus till jorden är kommen.
Oss är en frälsare född.
http://www.xn--julsnger-d0a.se/julsagor/
http://www.xn--julsnger-d0a.se/klassiska/stilla-natt/






Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.
Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---
Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.
Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.
Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!
Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.
Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.
Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Ursprungligen publicerad i Ny Illustrerad Tidning 1881.



воскресенье, 22 ноября 2015 г.

Denna dikt, TALA, har lästs upp i Riksdagen på
Prinsessan Victorias myndighetsdag, på
Olof Palmes begravning, och på minneshögtiden för
utrikesminister Anna Lindh 19 september 2003.
Den har också använts av Amnesty
International, som Helga stödde.

www.amnesty.se | www.amnesty.org
TALA
tala
du som ännu har läppar
tala

tala med grannarna i farstun
tala med folk på gatan
och i tunnelbanan

den som ännu har öron
han höre

skriv ord på papper
på väggar och plakat
bär orden genom staden
högt över huvudet
så alla kan se
dela ut flygblad
om frihet, motstånd, människovärde
fred solidaritet

låt orden flyga som svalor
till fjärran land
vägledda av stjärnorna
som fåglar med gröna blad i näbben
till våra systrar och bröder
i världens fängelser
de som inte kunde tiga

tala
du som ännu har läppar
ord kan bli solar
ord kan bli floder
ord kan öppna portar
och bygga broar
ord kan störta tyranner
om tillräckligt många
av oss
beväpnar sig med ord

tala tala
det är vår skyldighet
mot dem som talade
medan de ännu
hade läppar


© copyright Helga Henschen. All Rights Reserved.

пятница, 20 ноября 2015 г.

Vaggande vågskvalp
smekande fläktar
en vindomsusad ö.
Annars mörker, gråhet
likgiltighet
höst.
Den 20 november.
Det finns timmar som lyser med en sällsam glans
även när de gått förbi.
Självlysande ögonblick
ledfyrar i det grå.
Jordens helighet?
Ja jag vet inte 
kanske var den snuddande nära
 två skilda stunder.
Jag vet blott att de stunderna lyst mig
mitt i ohälsa och arbete
och hjälpt mig med sitt sken
 som skymtade en mening 
en vågsusande, doftande ö
i det gråa ...

среда, 11 ноября 2015 г.

Men jag vet, att en höst, när lindarna strö
sina sista, gulnade blad,
när tallskogen stelnat i tindrande frost,
och all marken och rymden står kal,
 ryckes jag lös som ett vissnande löv,
 faller jag av utan ljud,
och virvlas av vinden
och tryckes till jord 
till den jord, som jag längtat och känt.

http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/SoderholmK/titlar/RosterUrTingen/sida/68/etext

понедельник, 14 сентября 2015 г.

Lund University Publications

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Svensk poesi

Möller, Daniel LU and Schiöler, Niklas LU(2016Albert Bonniers Förlag
Abstract (Swedish)
Den textkritiska antologiutgåvan "Svensk poesi" kommer att innehålla mellan 600 och 700 dikter från en tidrymd av 1500 år, från tidigt 500-tal till 2015. Den utkommer på Albert Bonniers Förlag våren 2016 och vänder sig dels till studerande i ämnet litteraturvetenskap, dels till en litteraturintresserad allmänhet.
https://lup.lub.lu.se/search/publication/7364097
Victor Malm påminner om Stiernhielms silkesmask och poesins födelse.
http://www.expressen.se/kultur/svensk-poesi-klacks/

Kristoffer Leandoer:
Två epoker i den svenska poesin har en omedelbar dragningskraft på läsaren (jag talar naturligtvis om mig själv men skulle knappast finna mödan värt att öppna munnen om jag trodde att jag talade bara om mig själv), en större nödvändighet i tilltalet och en större språklig möjlighetsgrad eller kanske öppenhet än andra: romantiken och barocken.
http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=1635


суббота, 5 сентября 2015 г.

вторник, 25 августа 2015 г.

Aniara är ett spökskepp. Illustratören Knut Larsson har tolkat Harry Martinson ständigt aktuella berättelse om en jord på fallrepet och en rymd i evigheten. Nu blir det serieroman. Harry Martinsons epos om rymdskeppet Aniara från 1956 får ny luft under vingarna.

воскресенье, 23 августа 2015 г.

Minns i november
Svensk text: Gösta Rybrandt, 1960 (till revyn ”Fantasticks”)
Amerikansk originaltext Harvey Schmidt (”Try To Remember”), 1960 (ur Broadway-musicalen ”The Fantasticks”)
Musik: Tom Jones, 1960
Minns i november, den ljuva september,
den tid då äpplet faller moget.
Grå är november men ljus är september,
för den som bara väntar troget.
Mörk är december men ljuv är september,
då livet är öppet och redoboget.
Dofter vi anar och vinden oss manar att följa.
Följa, följa, följa, följa,
följa, följa, följa, följa.
Minns i november, den ljuva september,
då solen styrs med silkestömmar.
Grå är december, men ljuv är september,
då natten ger oss gyllne drömmar.
Ljuv är september – en helt annan timbre
får fåglarnas drill och vart källsprångs bölja.
Hösten vi anar och vinden oss manar att följa.
Följa, följa, följa, följa,
följa, följa, följa, följa.
Mörk är december, men ljuv är september.
Du vet att vintern kommer åter.
Minns då september, den ljuva september,
då bara tårepilar gråter.
Grå är november och kall är december,
men ljuv är september, då råg ses bölja.
Spar dina tårar. vi vet ju att vårar ska följa.
Följa, följa, följa, följa,
följa, följa, följa, följa, följa.



среда, 8 июля 2015 г.

Bellmansdagen firas i Stockholm med en folkfest årligen den 26 juli.
Det är dagen då en minnesfest för Carl Michael Bellman hölls 1829 vid nuvarande Bellmansro på Djurgården i Stockholm
samtidigt som en byst av skalden invigdes på platsen.


воскресенье, 28 июня 2015 г.

Andtäppa

Genom
luften går en suck
av befrielse då
klockan stannar -
nästan återhållet stilla i
sin iver att hålla den
tid som håller på att glida oss
ur händerna.


Nästan
omedelbart rättar
varandet myndigt
den svävande stunden och
allting blir
plötsligt precis som
det alltid
har varit.
                           Göran Hansson


четверг, 18 июня 2015 г.

Flyktig är lyckan - en stundens
slumpvist i soliga dagar.
Långt bortom larv och grymhet
lyser i sommarens hagar
kärlekens sommarstjärna,
midsommartidernas blomma.
Vad förtjänte väl mera
att vi bleve glada och fromma.

HARRY MARTINSON: Ur Aniara, Sång 80
http://harrymartinsonitiden.blogspot.ru/2015/06/karlekens-sommarstjarna.html





пятница, 5 июня 2015 г.

Övralidspriset 2015 tilldelas Bruno K. Öijer

"för en poesi som kastar mytens ljus över scener av förtryck och motstånd, död och liv."

Övralidspriset delas årligen ut på Heidenstams födelsedag, den 6 juli klockan 16:00. Priset är på 300 000 kr. Dagen firas med sång av solist från Vadstenaakademien, musik av Medevi Brunnsorkester, körsång av Motala Motettkör samt tal av pristagaren vid diktarens grav på Övralid. Priset delas ut av Övralidsstiftelsen.

вторник, 2 июня 2015 г.

Sedan starten har poesin funnits på programmet under Sigtuna Litteraturfestival. Under den fjärde upplagan av festivalen ges poesin ytterligare utrymme genom samtal om ryska Regina Derieva liv och arbete, författarmöte med Tomas Venclova samt med Mårten Westö. Dessutom blir det premiär för en poesistafett mitt i staden.
http://www.mynewsdesk.com/se/destination-sigtuna/pressreleases/oesteuropeisk-poesi-och-premiaer-foer-poesistafett-paa-sigtuna-litteraturfestival-1170897

четверг, 28 мая 2015 г.


August Strindberg som diktare.

August Strindberg - Lördagskväll.

Vinden vilar, viken ligger som en spegel,
kvarnen somnar, seglarn tar ner segel.
Oxarne bli släppta ut i gröna hagen,
allting rustar sig till vilodagen.

Morkullsträcket drager över skogen,
drängen spelar dragklavér vid logen,
förstukvisten sopas, gården krattas,
trädgårdssängar vattnas och syrener skattas.

På rabatten ligga barnens dockor
under brokiga tulpaners klockor.
Bolln i gräset lagt sig i skym unnan,
och trumpeten drunknat uti vattentunnan.

Gröna luckor äro redan slutna,
låsen stängda, reglar skjutna,
frun går själv och släcker sista ljuset,
snart i drömmar sover hela huset.

Ljumma juninatten slumrar stilla,
still står gårdens nötta vädervilla,
men i stranden ännu havet gormar;
det är bara dyningar från veckans stormar.

среда, 27 мая 2015 г.

I en ny tv-serie sätter DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman och historikern och poeten Fredrik Lindström i gång ett tillgängligt samtal om hur poesi egentligen fungerar: rad för rad. 
http://www.dn.se/kultur-noje/ett-nytt-satt-att-prata-poesi/

суббота, 23 мая 2015 г.

среда, 20 мая 2015 г.

Церковь большого Вознесения у  Никитских ворот: 
поэзия майской природы в храмовый праздник.




Edith Södergran - Nocturne


Silverskira månskenskväll,
nattens blåa bölja,
glittervågor utan tal
på varandra följa.
Skuggor falla över vägen,
strandens buskar gråta sakta,
svarta jättar strandens silver vakta.
Tystnad djup i sommarens mitt,
sömn och dröm, —
månen glider över havet
vit och öm.




вторник, 12 мая 2015 г.


Den svenska poesins historia
 är det första litteraturhistoriska översiktsverket någonsin som enbart behandlar lyriken. 
Staffan Bergsten var under lång tid docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han har ägnat en stor del av sin forskning åt svensk lyrik och bland annat skrivit böcker om Stagnelius, Fröding, Karlfeldt, Tranströmer, Frostenson och Jäderlund. - See more at: http://www.wwd.se/bocker/litteraturvetenskap/d/den-svenska-poesins-historia/#sthash.AEqkwXQ3.dpuf

воскресенье, 10 мая 2015 г.

Pär Lagerkvist:

"О человекТвой взор устал от мук
ты не пленишься этой красотою
Не улыбнешься. И лишь летний луг 
лежит с улыбкой чистой и простою".
                       (перевод со шведского Татьяны Бек)

вторник, 5 мая 2015 г.

Стихотворение Пера Лагерквиста, "строка за строкой"...
I veckans avsnitt av "Rad för rad" analyserar Åsa Beckman och Fredrik Lindström Pär Lagerkvists dikt "Livet tar sitt barn till sig".
http://www.dn.se/webb-tv/program/rad-for-rad/som-hamtat-ur-elsa-beskow/

воскресенье, 3 мая 2015 г.

Vän! I förödelsens stund

 Vän! i förödelsens stund, när ditt inre af mörker betäckes,
      När i ett afgrundsdjup minne och aning förgå,
 Tanken famler försagd bland skuggestalter och irrbloss,
      Hjertat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
 När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
      Och du till Intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
 Säg, hvem räddar dig då? — Hvem är den vänlige ängel,
      Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
 Bygger på nytt din störtade verld, uppreser det fallna
      Altaret, tändande der flammen med presterlig hand? —
 Endast det mägtiga Väsen, som först ur den eviga natten
      Kysste Seraphen till lif, solarna väckte till dans.
 Endast det heliga Ord, som ropte åt verldarna: "Blifven!" —
      Och i hvars lefvande kraft verldarne röras ännu.
 Derföre gläds, o vän! och sjung i bedröfvelsens mörker:
      Natten är dagens mor, Chaos är granna med Gud.
Poesi av Erik Johan Stagnelius

Waldemarsudde.