Vaggande vågskvalp
smekande fläktar
en vindomsusad ö.
Annars mörker, gråhet
likgiltighet
höst.
Den 20 november.
Det finns timmar som lyser med en sällsam glans
även när de gått förbi.
Självlysande ögonblick
ledfyrar i det grå.
Jordens helighet?
Ja jag vet inte —
kanske var den snuddande nära
— två skilda stunder.
Jag vet blott att de stunderna lyst mig
mitt i ohälsa och arbete
och hjälpt mig med sitt sken
— som skymtade en mening —
en vågsusande, doftande ö
i det gråa ...
Комментариев нет:
Отправить комментарий